Hos oss finns alltid en stol ledig för exjobbare

Vi tror på exjobb som ett bra sätt att etablera kontakt mellan universitetsvärlden och arbetslivet, och försöker ta emot en eller två exjobbare per år. Genom åren har vi haft stort utbyte av de exjobb som utförts hos oss, och många av våra anställda började sin karriär på Norconsult Astando med exjobbet.

Nedan finns en handfull förslag på exjobb med olika inriktning. Hittar du inget som passar dig så får du gärna ta kontakt ändå, vi kan alltid diskutera varianter, eller andra förslag. Oftast är det på det fysiska mötet som vi tillsammans med studenten kommer fram till den inriktning som passar bäst. Varmt välkommen att ta kontakt!

Förslag på exjobb

  • Augmented Reality för visning och redigering av vägdata

    Vi på Norconsult Astando har vår spetskompetens inom området vägdata. Vi bygger IT-system som hanterar datamänger som antingen representerar fysiska ting i gatumiljö (t.ex. belysningsstolpar, trafikljus, vägmärken), under mark (t.ex. skelettjordar, detektorslingor för trafiksignaler) eller administrativa egenskaper som kan representeras i gatumiljö (t.ex. hastighetsgränser, tillstånd för uteserveringar, genomsnittliga fordonsmänger, vägbanors skick). Våra system används för att inventera, visa, bearbeta och redigera dessa vägdata.

    Augmented Reality (AR) är en teknik i ropet, och vi tror att AR är ett bra komplement till de traditionella visningssätten för vägdata, två- och tredimensionella kartor. Vi tror också att AR kan komma att fungera som redigeringsplattform ute i fält.

    Ämnet kan angripas ur ett tekniskt perspektiv, eller mer med fokus på användbarhet. Exempel på frågeställningar:

    • Vilka tekniker kan användas för att extrahera AR-objekt från vägdata?
    • Hur gör man inventering och redigering i ett AR-gränssnitt?
    • Hur kan AR användas i den kommunala verksamheten?
    • Hur kan AR användas för att tillgängliggöra kommunala data till medborgarna?


    Intressanta tekniker: ARCore, ARKit, ARML, GML, KML, GeoServer

  • Automatisk maskning av personuppgiftselement i bilder

    Dataskyddsförordningen (GDPR) ställer nya krav på hur personuppgifter får behandlas, och detaljerar även vad som räknas som en personuppgift. Bland annat framgår det att bilder numera kan klassas som personuppgifter i de fall som specifika individer kan knytas till bilden genom bland annat ansikten och registreringsskyltar.

    Inom kommunal verksamhet används ofta fotografier som dokumentation av kommunala anläggningar, deras skick, och utförda arbeten. Fotografierna lagras för uppföljning och framtida bruk, och detta kan ställa krav på rensning av personuppgiftselement.

    Ett examensarbete eller kandidatarbete skulle kunna utföras kring processen med avpersonifiering av bilder. Genom att använda tekniker som datorseende och artificiell intelligens undersöka möjligheterna att detektera bilder som innehåller personuppgifter som t.ex. ansikten eller registreringsskyltar och maskera dessa.

    Punkter som kan vara intressanta att titta på:

    • Finns det färdiga bibliotek som går att använda?
    • Vilka angreppsmetoder för maskininlärning (neuronnät, genetiska algoritmer, beslutsträd, …) lämpar sig för ändamålet?
    • Behövs maskininlärning? Kan man få bra resultat genom enklare matchning mot referensbild(er)?

    Intressanta tekniker: Datorseende, Maskininlärning, Artificiell intelligens, Algoritmer

  • Autonoma fordon och gångnavigering ”de sista metrarna” för ökad tillgänglighet

    Självkörande fordon och nya autonoma persontransporter skapar nya möjligheter. Flera grupper i samhället har svårt att resa självständigt med dagens transportlösningar. Exempelvis människor med synskador eller kognitiva hinder, rullstolsanvändare, seniorer och unga.

    Norconsult Astando har, i Drive Sweden-förstudien Autonoma fordon för ökad tillgänglighet?, identifierat områden där hinder uppstår för människor med synskador. Att navigera från ett fordon till en okänd destination (och tillbaka) är en utmaning som gör att många behöver stöd av en ledsagare för att kunna fullfölja sin resa.  Att minimera behovet av ledsagning ökar individens självständighet, innebär att flera kan fullfölja hela resan med kollektivtrafik, minskar behov av samhällsfinansierade särlösningar och bidrar till övriga nyttoeffekter som exempelvis färre uteblivna sjukhusbesök.

    Ämnet kan angripas ur ett tekniskt perspektiv, eller mer med fokus på användbarhet. Exempel på frågeställningar: 

    • Hur kan ett autonomt fordons sensornätverk kombineras med GPS och information om gångvägnät för att stödja individens navigering till och från fordonet?
    • Går det att utveckla nya lösningar för att kartlägga tillfälliga och permanenta hinder i gatumiljön med hjälp av exempelvis maskininlärning eller datorseende?
    • Vilka gränssnitt fungerar bäst för att kommunicera navigeringsstöd för människor med olika behov?
    • Vad förväntas av ett navigeringsstöd för att det ska kunna minimera behov av ledsagning i ett autonomt transportsystem?
  • Avancerad spatial analys av trafikmätningar

    Norconsult Astando förvaltar för sina kunders räkning ett av marknadens mest avancerade system för att hantera och kvalitetsklassa trafikmätningar av fordon, gående och mopeder. Trafikmätningarna kopplas ihop med kundens vägnätsdatabas för att få topologisk förståelse om var trafiken går

    Att platser för mätningar finns lagrade topologiskt i kundens vägnätsdatabas medger GIS-analys. De möjliga analyser som kan göras begränsas dock av prestandaproblem för stora datamängder i GIS-verktygen. Standardtekniker för att i en databas kunna höja prestandan, t.ex. data cubes, har tekniska krav som passar dåligt med effektiv lagring av spatiala data.

    Exempel på frågeställningar:

    • Cyklar är ett fordonsslag med stor årsvariation, men det finns också beroende till exempel lutning på vägbanan samt väder. Ex. en ovan cyklist som bara cyklar vid bra väder riskerar att bygga upp en kö bakom sig, i synnerhet i branta backar. Kan man automatiskt identifiera platser där någon enskild orsak dominerar? Kan det finnas samband mellan specifika typer av faktorer som påverkar variationen och olycksfrekvens för cyklister?
    • Avstånd mellan fordon beror kanske främst på trafikintensitet, men även på enskilda förare där aggressiv körstil leder till kortare avstånd och större risk för olyckor. Varierar avståndet mellan fordon för olika geografiska områden?
    • Vilka områden har störst svängningar av 85%-percentilen för hastighet?
    • Hur förändras trafiken jämfört med normalläget vid större trafikstörningar, exempelvis när en kran krockar med Essingebron?


    Intressanta Tekniker: C#, Oracle, Oracle Spatial, PostgreSQL, PostGIS, Databasindex, Materialiserade vyer, Multidimensional Expressions (MDX), Spatial OLAP samt syntaxanalys.

  • Förbättrad statistisk analys av trafikmätningar

    Norconsult Astando förvaltar för en kunds räkning ett större IT-system som hanterar trafikmätningar. Systemets automatiska kvalitetsklassning av mätdata grundar sig på konsultarbete som gjorts tidigare för kunden, men stickprov tyder på att det finns aspekter av data som inte fångas av nuvarande algoritm vilket leder till falska varningar om kvalitetsproblem. Färre falska varningar skulle öka verksamhetsnyttan av systemet och frigöra resurser för mer avancerade analyser.

    Befintlig lösning beräknar i C# standardavvikelsen för den trafik som gått per kvart och veckodag för respektive plats, samt applicerar en skalfaktor för att filtrera bort de små naturliga variationer som kan finnas i biltrafik. Ingen hänsyn tas till att vissa platser på grund av trafikmiljön kan ha större variationer än genomsnittsplatsen eller att trafikmätningarna man vill jämföra inte nödvändigtvis har skett för arbetsveckor med likvärdig trafik.

    Exempel på frågeställningar:

    • Återkommande trafikmätningar sker av praktiska skäl inte vid samma tidpunkt. En indexkurva över årets veckor skulle kunna justera för säsongsvariationer, men hur kan en sådan tas fram från brusiga data (läs ej fullt kvalitetssäkrade) utan för stor manuell arbetsinsats?
    • De senaste åren kan antas vara bättre för att förutse hur årets trafik borde vara. Hur många år tillbaka bör man gå bakåt för bäst effekt?
    • Bör man skala om äldre mätdata med hänsyn till hur länge sedan mätningen skedde? Behövs olika typer av skalning av äldre mätdata beroende på om man mäter varje år eller mer sällan?

    Intressanta Tekniker: C#, Oracle, PostgreSQL, numerisk analys/statistik

  • Kvalitetshantering av trafikmätningar

    Norconsult Astando förvaltar för en kunds räkning ett större IT system som stödjer automatisk kvalitetsklassning av Trafikmätningar. Om kvalitetsklassningen kunde appliceras på historiska trafikmätningar skulle nyttan öka, men för att detta ska vara möjligt behövs ett effektivare användargränssnitt eftersom mängden historiska trafikmätningar är mycket stor.

    Befintligt gränssnitt är en desktopapplikation, där kvalitetsvarningar hämtas från en relationsdatabas. Historiska trafikmätningar generar ca 48.000 varningar där orsaken i vissa fall är att platsen lider av kö-problematik vilket ger oregelbunden trafik, och i andra fall på att trafikmätningen misslyckats på grund av störningar. Ett nytt webbaserat gränssnitt skulle behöva tas fram för att möjliggöra effektivare arbetsflöden så att kundens expertanvändare kan kvalitetssäkra historiska data med rimlig manuell arbetsinsats.

    Exempel på frågeställningar:

    • En kvalitetsvarning för en trafikmätning kan bero på att man jämför med en historisk mätning som i sig är tokig och har kvalitetsvarningar på sig. Kan ett användargränssnitt runt grupperingar av kvalitetsvarningar som gäller samma plats hjälpa?
    • Kan ett användargränssnitt där trafikmätningar visas projicerade mot varandra hjälpa en användare att snabbt hitta misslyckade trafikmätningar?
    • Det finns sannolikt vissa typiska fel för trafikmätningar som expertanvändare skulle ha nytta av att snabbt och effektivt kunna söka fram. Hur kan man fånga vilka dessa typiska fel är och få stöd för sådana sökningar i användargränssnittet?
    • Hur kan man på bästa sätt visualisera kedjan av historiska mätningar och kvalitetsvarningar för att användare effektivt ska kunna bedöma om en viss kvalitetsvarning är viktig att granska?
    • Under vilka omständigheter skulle det vara möjligt att automatisera bedömningen av kvalitetsvarningar för att minska arbetsbelastningen för användarna?

    Intressanta Tekniker: C#, ASP.NET MVC, Oracle, PostgreSQL, UX, webbutveckling

  • Open Streetmap kombination med kommunens verksamhetsdata

    En kommun kan behöva information om det geografiska läget för objekt i gatumiljön som inte finns lagrade i kommunens interna system. Traditionellt brukar detta hanteras genom en fältinventering där data sedan sparas i en databas som tillhör kommunen. Ett exempel på databaslösning för att spara resultatet av inventeringar är Astandos plattform ISY Road som låter data knytas spatialt till vägnätet inom kommunen och visas tillsammans med data från exempelvis Trafikverket.

    En potentiell alternativ källa till information är Open Streetmap som i sin databas sparar en mängd information inrapporterad av allmänheten. Open Streetmap kan betraktas som en inspirationskälla till vad som bör inventeras, men det är även tänkbart att det som allmänheten rapporterat in kan utgöra grund för verksamhetsdata i kommunens egna system.

    Information som skapas utifrån data i Open Streetmaps måste dock spridas vidare med samma licens som Open Streetmap använder. Kommunens egna data kan förväntas ligga under andra licenser samt i vissa fall omfattas av sekretess vilket gör det viktigt att ha full kontroll hur informationen hanteras.

    Det aktuella exjobbet handlar om att utreda möjligheterna till samverkan mellan kommuner och Open Streetmap både vad gäller licenser och tekniska frågor. Exempel på frågeställningar:

    • Under vilka omständigheter måste man sprida data vidare, eller går det för kommunen att skapa datamängder för internt bruk utifrån Open Streetmap data?
    • Går det att utveckla en lösning där kommunens system i databasen bevarar information om licensvillkoren för det data som finns i systemet så att det blir möjligt att exponera endast de delar som omfattas av en viss licens?
    • I de fall kommunen saknar medel för att ajourföra förändringar i datamängden, kan inventeringsresultatet ges till Open Streetmap för förvaltning?
    • Hur kan data från Open Streetmap replikeras till kommunens miljö så att man inte behöver lasta Open Streetmaps driftservrar?

    Intressanta tekniker: Open Streetmap, Open Source licenser, C#

  • Realtidsanalys av IoT-data från trafikmätningar

    Norconsult Astando levererar IT-system som går under Stockholms stads rubrik ”Smart och uppkopplad stad”, en satsning på bland annat Internet of Things (IoT) och Big Data. Ett av våra system genererar stora mängder trafikmätdata, data som kräver kvalitetssäkring för att kunna användas i generella sammanhang. Om man kan minska tiden för att genomföra kvalitetssäkring ökar man graden av realtid och kan använda data i mer avancerade tillämpningar.

    Inom domäner där man tillgång till stora datamängder som exempelvis nätverkstrafik på Internet har man framgångsrikt använt klassificeringsalgoritmer som k-means för att särskilja onormal trafik. Metoden skulle kunna tänkas vara tillämplig även för vägfordon förutsatt att man genom en smart representation av mätperioden kan kompensera för att mängden data är betydligt mer sparsam än för fallet nätverkstrafik.

    Exempel på frågeställningar:

    • En trafikmätning under en tidsperiod karaktäriseras av fordonstyper, hastigheter och avstånd mellan fordon i samma körfält, samt mätutrustningens konfidens. Hur ska dessa parametrar bäst viktas i en jämförelse för att kunna säga om två mätperioder påminner om varandra?
    • Vilken nivå av realtid kan man nå i utfästelsen om en pågående trafikmätning påminner om ett trafikmönster som är känt sedan tidigare?
    • Under vilka omständigheter det är möjligt att detektera att en ovanlig trafiksituation är på väg att uppstå innan vägtrafiken korkat igen totalt?
    • Går det att via användning av k-means identifiera hittills okända typer av trafikmönster som kan tänkas vara användbara i realtidssammanhang för vägtrafik?
    • Bör man ta hänsyn till kända trafikmönster för platsen eller går det säga något meningsfullt utifrån allmänna trafikmönster?


    Intressanta Tekniker: C#, Oracle, PostgreSQL, klustring med k-means samt hierarkisk klustring

  • Visual analytics och vägdata

    Vi på Astando brinner för samhällsnytta, och vi visar detta genom att bidra till förbättrad effektivitet i offentligt finansierade verksamheter. Det kan ta sig uttryck i åtgärder för att höja servicegraden till medborgarna, förbättring av interna processer eller utveckling av system som stödjer våra kunder i deras verksamheter. Denna målsättning förutsätter att våra kunder har tillgång till korrekta beslutsunderlag, för att kunna styra och planera sina verksamheter, men även kunna ha flexibilitet i utformningen av underlag och rapporter och att vid behov få fram rapporter/statistik/analyser för att tillgodose önskemål från allmänheten/medborgare, media och andra intressegrupper/myndigheter.

    Vi på Norconsult Astando har spetskompetens inom området vägnätsanknuten information och system som stödjer verksamheter där sådana data används. Den kommunala världen har traditionellt använt specialiserade GIS-verktyg, inte enbart för att föda och underhålla vägnätsdata, men även för att aggregera och analysera. Framväxten av generella verktyg inom området "visual analytics" öppnar nya möjligheter för att knyta samman, analysera och presentera vägnätsanknutna data med annan verksamhetsdata samt externt tillgängliga data, på ett sätt som möjliggör bättre beslutsunderlag. Detta ställer dock krav på hur data extraheras, omvandlas och lagras, på engelska – Extract, Transform, Load.

    Exempel på frågeställningar:

    • Hur uppnås prestanda i utvinnande av data från verksamhetssystem, med minimal påverkan av dessa system?
    • Hur kan man strukturera geografiska data i ett datalager på ett sätt som möjliggör effektiv visual analytics, även i kombination med andra datakällor?
    • Utreda och rekommendera införandet av ett datalager för visual analytics mot molnbaserade verksamhetssystem
  • Vägnätsredigering i tre dimensioner

    Redigering av ett vägnäts geometri och topologi sker i dag vanligen antingen i enklare webbapplikationer eller i kompetenta CAD-program. Medan de förstnämnda har fördelen att vara intuitiva, lättanvända och enkla att distribuera har de senare fördelen att vara mer rika på funktionalitet, framförallt för bearbetning av geometrier samt att klara redigering i tre dimensioner. Just redigering av vägnätet i tre dimensioner är något som fler önskar kunna göra utan att behöva ta steget över till ett CAD-program och därigenom förlora de fördelar som en enklare webbapplikation ger.

    Uppgiften handlar om att utreda hur redigering i tre dimensioner skulle kunna ske i en enklare webbapplikation. Det finns flera perspektiv och vinklar på problemet och ett examensarbete skulle kunna belysa ett eller flera av dem.

    • Det finns ett användbarhetsperspektiv som handlar om hur redigering av vägnät i tre dimensioner ska kunna ske på ett sätt som är lätt att lära sig, lätt att minnas och som minimerar risken för att fel uppstår.
    • Det finns dessutom ett tekniskt perspektiv där det vore intressant att utvärdera teknologier för tredimensionell geometriredigering på webben som till exempel OpenLayers 3.
    • Ytterligare perspektiv på problemet vore att hitta andra vägar för att arbeta med höjden i vägnätet som exempelvis med hjälp av en höjdmodell i form av ett laserskannat punktmoln eller att arbeta med hjälp av färdiga höjdsatta projekteringsunderlag.

    Intressanta tekniker: OpenLayers, JavaScript, C#, punktmoln, PostgreSQL, PostGIS

Profilbild för Carina Palmqvist
Carina Palmqvist
Verkställande Direktör